Socialservice ➔ Barnatillsyningsmannen

Barnatillsyningsman

Barntillsyningsmännen ansvarar för utredning av ärenden angående  faderskap/moderskap. Dessutom bestyrker de avtal om vårdnad, boende och umgängesrätt och underhåll för barn.

Om föräldrarna skiljer sig ska de komma överens om vårdnad, boende, umgängesrätt och underhåll för sitt minderåriga barn. Barnatillsyningsmannen fattar inte beslut om innehållet i avtal. Hens uppgift är att hjälpa föräldrarna att utarbeta avtal samt att tillse att avtalen inte strider mot barnets intresse.

Föräldrarna ska ta reda på barnets egna önskningar och åsikter, främst angående boende och umgänge. Detta ska göras före ett besök hos en barnatillsyningsman. En förutsättning att barnet kan uttrycka sina önskemål med tanke på sin utvecklingsnivå. Utredningen av barnets åsikt antecknas i ett avtal. Frågor angående underhåll avgörs föräldrarna emellan och ska inte diskuteras med barnet.

Om föräldrarna inte kan enas om frågor som gäller barnet, antingen sinsemellan eller hos barnatillsyningsmannen, kan man låta domstolen avgöra frågorna.  


Utredning av faderskap/moderskap

För ett barn som fötts utom äktenskap bekräftas faderskapet/moderskapet för barnet endera genom erkännande eller genom ett domstolsbeslut.  Det är möjligt att erkänna faderskap/moderskap i samband med rådgivningsbesöken redan innan barnet fötts.

Erkännande av moderskap vid rådgivningen innan barnet föds förutsätter att man har ansökt om  fertilitetsbehandling tillsammans efter 1.4.2019. Barnet ska ha fötts som ett resultat av behandlingen. Erkännandet förutsätter ett intyg över fertilitetsbehandling. Av intyget framgår att mannen som donerat sädesceller inte gett sitt samtycke till att bekräfta faderskapet.

Ett föräldraskap som erkänts på förhand kan återkallas eller bestridas inom 30 dagar från att barnet fötts. Detta görs genom en skriftlig anmälan till barnatillsyningsmannen. Föräldraskapet kan inte fastställas innan 30 dagar gått från barnets födelse.

Ifall erkännandet inte gjorts före barnets födelse, görs erkännandet av faderskap/moderskap hos barnatillsyningsmannen.

Faderskapet/moderskapet fastställs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Då uppstår ett juridiskt bindande släktskapsförhållande mellan barnet och föräldern.

Om erkännandet gjorts innan barnet fötts, blir den ena föräldern vårdnadshavare vid sidan om barnets mamma efter att föräldraskapet fastställts. Om faderskapet eller moderskapet erkänns efter att barnet fötts, är den mamma som fött barnet barnets enda vårdnadshavare. Då kan föräldrarna komma överens om gemensam vårdnad hos barnatillsyningsmannen.

Barnets vårdnad, boende och umgängesrätt

Barnets vårdnadshavare beslutar om barnets ärenden t.ex. vård, uppfostran och boendeort. Vårdnadshavaren har rätt att få uppgifter om barnet från olika myndigheter. Dessutom representerar vårdnadshavaren barnet och sköter hens ekonomiska ärenden.

Om föräldrarna bor på olika adresser, ska det bestämmas hos vilken förälder barnets officiella boendeort är. Barnet kan officiellt endast vara skriven på ett ställe, även om hen i själva verket bor lika mycket hos båda föräldrarna.

Om föräldrarna bor på olika adresser har barnet rätt att hålla kontakt med den förälder som bor på annan adress och träffa hen. Båda föräldrarna har ansvar för att umgängesrätten förverkligas.

Barnets vårdnad

Syftet med barnets vårdnad är att trygga barnets välbalanserade utveckling och välbefinnande enligt barnets individuella behov och önskemål. Vårdnaden ska trygga positiva och nära relationer särskilt mellan barnet och hens föräldrar.


Gemensam vårdnad

Vid gemensam vårdnad fattar föräldrarna tillsammans besluten som gäller barnet. Dessutom fungerar de som barnets intressebevakare i fråga om barnets bank- och förmögenhetsärenden. Vid gemensam vårdnad beslutar vårdnadshavarna tillsammans bland annat om barnets namn, boendeort, uppfostran, utbildning, hälso- och sjukvård och hobbyer. Gemensam vårdnad förutsätter att föräldrarna har tillräcklig förmåga att tillsammans besluta och diskutera om ärenden som gäller barnet.

Ensam vårdnad

När endast den ena föräldern är barnets vårdnadshavare har hen rätt att ensam besluta om barnets ärenden. Myndigheterna (t.ex. daghemmet, skolan, hälso- och sjukvården, socialväsendet) lämnar ut uppgifter om barnet endast till vårdnadshavaren.

Föräldrarna kan komma överens om att också den andra föräldern eller någon annan person som inte är barnets vårdnadshavare har rätt att få uppgifter. Ett avtal eller ett förordnande om rätten att få uppgifter ger rätt att få sekretessbelagda uppgifter om ett barn från olika myndigheter och privata serviceproducenter. Rätten att få uppgifter kan vara allmän eller föräldrarna kan begränsa den till att gälla endast vissa ärenden eller organisationer. Det kan till exempel vara fråga om hälso- och sjukvården, daghemmet eller skolan.


Barnets boende och växelvis boende

Om föräldrarna inte bor tillsammans, ska de besluta vem barnet bor hos. Barnet kan också bo växelvis hos båda föräldrarna. Vid växelvis boende ska föräldrarna komma överens om vilket hem som antecknas som barnets officiella boendeort.

När föräldrarna funderar över barnets boendeort ska föräldrarna beakta barnets ålder och utvecklingsnivå samt eventuella specialbehov. Föräldrarna bör fundera över sina möjligheter att tillbringa tid med barnet och över hur dagvård eller skolgång ordnas smidigt. Dessutom ska de fundera över hur andra viktiga relationer och hobbyer kan upprätthållas. Föräldrarna bör också fundera över hur barnets dagliga vård och de inköp som ska göras för hen ordnas.

När föräldrarna fattar beslut om barnets boende ska de beakta barnets önskemål. Det är ändå föräldrarna som har ansvar för att fatta beslutet. Det är viktigt att ta reda på barnets åsikt när beslut om boende fattas, men också när boendet fortsätter.


Växelvist boende

Med växelvist boende avses ett arrangemang vid vilket barnet bor minst 40 % av kalenderåret hos båda föräldrarna inklusive semesterperioder och högtider.

I avtalet antecknas närmare villkor för växelvist boende och uppgiften om barnets officiella boendeort. Närmare villkor för växelvist boende är till exempel i en hurudan rytm barnet byter hem och hur barnets boende arrangeras under semestrar och högtider.

Även om barnet har två hem kan hen endast ha en officiell boendeort. Boendeorten kan ha en inverkan på många viktiga förmåner och tjänster som är viktiga för barnens och familjens vardag, t.ex. bostadsbidrag, skolskjuts eller hälso- och sjukvårdstjänster.

När föräldrarna funderar på växelvist boende för barnet bör de beakta barnets ålder och personlighet. Växelvist boende är ett bra alternativ för en del barn eftersom det gör det möjligt för dem att utveckla en nära relation till båda föräldrarna. En del barn upplever det som tungt att bo i två hem och finner det som ett bättre alternativ att bo endast i ett hem. Föräldrarna ska ta reda på barnets åsikt med beaktande av barnets utvecklingsnivå.

Skyldighet att informera om en tilltänkt flyttning

En förälder ska informera barnets andra förälder om sin plan att flytta. Detta gäller om flyttningen har en inverkan på växelvist boende eller på hur umgängesrätten förverkligas. Informeringen ska göras i god tid: ifall det är möjligt, bör det göras tre månader före den tilltänkta flyttningen. I särskilda situationer kan man låta bli att informera den andra föräldern om flyttningen. Detta gäller om detta är nödvändigt för att skydda barnet eller föräldern mot ett omedelbart och allvarligt hot mot liv, hälsa eller frihet. 


Barnets umgängesrätt

Syftet med umgängesrätt är att trygga barnets rätt att skapa och upprätthålla en positiv och nära relation till den förälder som hen inte bor hos. Till umgängesrätten hör att barnet får vara tidvis hos denna förälder, träffa hen någon annanstans eller att hålla kontakt med hen på andra sätt.

Båda föräldrarna har ansvar för att se till att barnets umgängesrätt förverkligas. Båda föräldrarna ska främja förverkligandet av barnets umgängesrätt. Barnet har rätt att träffa sin förälder oberoende av om hen är barnets vårdnadshavare eller inte.

När man kommer överens om umgängesrätt är utgångspunkten barnets intresse. Man bör beakta föräldrarnas förmåga att svara på barnets behov, barnets eventuella specialbehov och avståndet mellan föräldrarnas hem. Man ska beakta barnets åsikt om det är möjligt med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå. Det är ändå föräldrarna, inte barnet, som har ansvar för att fatta beslutet.

När föräldrarna utarbetar ett skriftligt avtal om umgänge, bestyrker barnatillsyningsmannen avtalet ifall föräldrarna är eniga om avtalets innehåll. Det lönar sig att utöver normal veckorytm göra en anteckning om umgänge under semestrar och högtider i avtalet. Det är också möjligt att göra en anteckning om annan kontakt och om transport av barnet till mötena i avtalet. 


Övervakade och stödda träffar

Av motiverade skäl kan man komma överens om att träffarna mellan barnet och den förälder som barnet inte bor hos är övervakade eller stödda.

Föräldrarna kan komma överens om övervakade eller stödda träffar till exempel av följande skäl:

  • oro över att föräldern som barnet träffar inte kan sköta om barnet under träffen
  • föräldern som barnet träffar har missbruksproblem eller psykiska problem
  • det har gått länge sedan barnets och förälderns senaste träff


Vid en stödd träff behöver övervakaren inte hela tiden vara inom syn- och hörhåll. Hen är dock under hela träffen tillgänglig för barnet och den förälder barnet träffar.

Träffarna kan fastställas som övervakade endast om stödda träffar eller övervakade byten inte är tillräckliga för att trygga barnets intresse. Vid en övervakad träff är övervakaren inom syn- och hörhåll till barnet och den förälder barnet träffar under hela träffen. Övervakaren har rätt att avbryta träffen om den är otrygg för barnet. Det kan till exempel vara fråga om att föräldern beter sig aggressivt eller är berusad när hen kommer till träffen.


Övervakat byte

Föräldrarna kan komma överens om att barnet överlämnas från den ena föräldern till den andra genom ett övervakat byte. Ett övervakat byte kan ordnas när det finns allvarliga konflikter mellan föräldrarna och de inte kan vara i saklig växelverkan. En övervakare gör överlämnandet lugnt, så att barnet överlämnas tryggt från den ena föräldern till den andra. Barnet behöver då inte hamna mellan föräldrarna i deras konflikter.

Övervakade träffar, övervakade byten eller stödda träffar kan ordnas enligt domstolsbeslut eller enligt ett umgängesavtal som barnatillsyningsmannen bestyrkt. Träffar mellan ett barn och en förälder är avgiftsfria för klienterna. Servicen ordnas på träffställen som Soite konkurrensutsatt.


Hur klienter styrs till servicen

  1. Enligt ett domstolsbeslut
    Om det finns ett domstolsbeslut om övervakade eller stödda träffar eller övervakade byten, ska föräldrarna lämna in en kopia av beslutet hos barnatillsyningsmannen. Dessutom ska de lämna in kontaktuppgifterna för båda föräldrarna.
  2. Ett avtal som barnatillsyningsmannen fastställt
    Föräldrarna beställer tid till barnatillsyningsmannen som ordnar en gemensam förhandling för föräldrarna. Vid förhandlingen kan föräldrarna komma överens om övervakade eller stödda träffar mellan barnet och ena föräldern eller om övervakade byten.

Underhåll för ett barn

Båda föräldrarna har underhållsskyldighet för sitt minderåriga barn.

Om barnet inte bor permanent hos sin förälder eller om föräldern inte på annat sätt sköter om underhållet, kan det fastställas att barnet ska betalas underhållsbidrag. Föräldrarna kan komma överens om underhållsbidraget och dess storlek sinsemellan eller hos en barnatillsyningsman. Ett avtal som föräldrarna ingått sinsemellan är inte utsökningsbar. Om bidraget är mindre än FPA:s underhållsstöd ger det inte heller rätt till underhållsstöd från FPA. Detta gäller även om den underhållsskyldigas förmåga att underhålla vore bristfällig.

Barnatillsyningsmannen kan bestyrka ett avtal gällande underhållet av ett barn om föräldrarna är eniga om innehållet i avtalet och avtalet motsvarar barnets bästa. Innan barnatillsyningsmannen bestyrker ett avtal ska hen tänka över om avtalet är skäligt. Avtalet är skäligt om det tryggar ett tillräckligt underhåll för barnet och motsvarar föräldrarnas förmåga att underhålla.

Om föräldrarna inte kan enas om underhållsbidraget kan ärendet ges till tingsrätten för beslut.

Utgångspunkten är att barnets rätt att bli underhållen av sina föräldrar slutar när hen fyller 18 år.

Föräldrarnas underhållsskyldighet fortsätter också under ett barns placering. När ett barn är placerad utom hemmet har hen en representant i underhållsärendet. Som representant fungerar en intressebevakare/en vikarie till intressebevakaren som tingsrätten utsett. Det underhållsbidrag/underhållsstöd som betalas ett barn som är placerad utom hemmet samlas som medel för eget hushåll.

Underhållsbidrag vid växelvist boende

Också vid växelvist boende kan den andra föräldern ha skyldighet att betala underhållsbidrag. Underhållsbidraget fastställs enligt barnets underhållsbehov och föräldrarnas förmåga att underhålla. Vid växelvist boende kan underhållsskyldighet fastställas för vilkendera föräldern som helst. Barnets officiella boendeort är inte avgörande i den här situationen.

Lagstadgad indexjustering av underhållsbidraget

Underhållsbidraget justeras årligen med levnadskostnadsindexet. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar i december varje år procenten med vilken indexet ändras. Indexändringen är från 1.1.2020 0,77 procent.

Om man vill, kan underhållsavtalet lämnas in hos barnatillsyningens byrå för anteckning av indexändringen. Byråns adress är Soite, familjerättsliga tjänster, byråsekreterare Sari Rantala, Långbrogatan 1-3, 67100 Karleby. Om begäran görs per post ska telefonnumret och adressen för den som gör begäran bifogas, så att avtalet kan returneras.

Länkar

En blankett för utredning av förmögenhet för ett avtal om underhållsbidrag finns på sidan Blanketter








Kontaktuppgifter

Adress
Långbrogatan 1-3
67100 Karleby

Tidsbeställning
mån-fre  kl. 9-11 och 13-15
Tfn
040 806 5078

Vänligen beakta att tidsbeställningsnumret endast är avsett för tidsbeställningar.

Avbokning av beställd tid
Om du behöver avboka en tid kan du göra det genom att skicka ett sms till tidsbeställningsnumret. Vänligen kom ihåg att också informera den andra parten om avbokningen.
När du avbokar en tid meddela:

  • barnets namn

  • föräldrarnas namn

  • den tid som bokats

Ifall du vill boka en ny tid för att ersätta den avbokade tiden, ring tidsbeställningsnumret för att komma överens om detta.

Barnatillsyningsmännens telefonnummer
Centraliserad telefonrådgivning
mån och fre kl. 8.30-10.30, ons 14.00-16.00
tfn 06 826 4202

Barnatillsyningsmannens tjänster i Lestijokidalen

Kannus socialbyrå
Asematie 1
69100 Kannus

En barnatillsyningsman är anträffbar tisdagar enligt tidsbeställning.

Tidsbeställning
mån-fre kl. 9-11 och 13-15
tfn 040 806 5078

Barnatillsyningsmannens tjänster i Perho ådal

Familje- och socialcentret Pajala
Pajalantie 1
69600 Kaustby

En barnatillsyningsman är anträffbar tisdagar enligt tidsbeställning.

Tidsbeställning
mån-fre kl. 9-11 och 13-15
tfn 040 806 5078


Barnatillsyningsmännen
Marjaana Salmenoja-Biskop
Merja Kero
Caroline Granholm

Byråsekreterare
Sari Rantala
tfn 040 806 5078

Serviceförman
Arja Seppälä
tfn 044 730 7985






Vi finns på Instagram: